Blogg om ditt och datt

På slutrakan

Renoveringen vid torpet sjunger på sista versen, hoppas vi. Jakepojkarna lägger i dag sista handen vid renoveringen i poolhuset. Ja, lite återstår ju alltid såsom el och vatten! Men det borde vara en bisak nu när fukt och dålig lukt är borta och golven nya och hela badrummen förnyat.

Jakepojkarna har gjort ett bra jobb för oss. Vi har kunnat lita på att de kommer som utlovat. Känns som om de har möjlighet att upprätthålla sin yrskesstoltet och gjort ett bra jobb. Vi har fått ha förmånen att kunna anlita Jakepojkarna både hemma och på torpet och blivit så nöjda.

Ett litet projekt har vi ännu på gång vid torpet. Litet och litet... - hela gårdsplan  ska grävas upp, trädstubbar ska bort, dräneringsrör ska ner i marken, nya plattor ska läggas och lutningen mot husen ska ändras till från husen. Men man har lovat att allt ska vara klart före midsommar.

 

100 nya psalmer

Lyssnade du på Radio Vega i går kväll? Om inte så finns programmet kvar på Arena. Där kan man också lyssna till alla de nya, inspelade psalmerna med körer från hela svenskfinland.

Vi åkte bil just som programmet 100 psalmer i nya psalmboken sändes i radion.

Det blev många tankar som flög genom min skalle. Ska inte psalmerna i kyrkan vara "riktiga" psalmer, ska inte psalmer vara lättsjungna för kyrkobesökarna, kan rytmerna i psalmerna verkligen vara vilka som helst: tango, gospel, brasilianska? Gubben tyckte också att psalmer ska vara psalmer och inte karibiskt tjoande, men barnbarnet som var med gillade de pigga barnsångerna.

Men mina tankar förändrades vartefter programmet pågick. Underbara, välklingande nya sånger och underbara välljudande körer som framförde musiken! Vad folk kan i lilla svenskfinland och så många proffsiga körer det finns! Psalmer kan så väl vara pigga melodier eller avancerade tongångar. Är ju en annan sak om de verkligen sjungs under högmässorna av kyrkobesökarna.

Väl hemma igen satt vi kvar i bilen och åhörde pricken över iet: Helig, helig, helig nr 808. Otroligt vackert! Den skulle jag gärna vara med och sjunga i kyrkan eller ännu hellre åhöra live med den skickliga kören!

 

Härlig musik på Svenska Gården

 

ALO, jazzgruppen där Gubben är med, var så nöjda med gårdagskvällens musikevenemang. Salen var fullproppad med åhörare och stämningen på topp. Det blev stående ovationer på slutet samt extranummer.

Repertoaren var så varierande så alla kunde säkert hitta åtminstone en favoritlåt. Jag kan inte komma på någon enda som jag inte gillade. Allas soloinsatser var toppen! Mycket speciellt när gitarren och kontrabasen spelar en melodi unisont. Saxen hade en mycket fin ton, särskilt i lyriska ballader.

Ser verkligen fram emot nästa konsert!

1000-tals likadana bågar

Både gubben och jag behövde nya glasögon. Vi har under en längre tid stuckit oss in hos olika glasögonförsäljare för att kolla bågurvalet. Gubben har inte svårt att hitta lämpliga bågar, för han är utrustad med en ordentlig kran där de flesta bågar passar. Under årens lopp har jag kommit underfund med att jag inte kan följa modet, för de enda bågar som passar mitt runda ansikte och obefintliga näsa är kantiga metallbågar med små näskuddar som lyfter ut glasögonen en bit från kinderna. Går inte med dessa stora, moderna dasslock som verkar vara det enda man får tag på nu för tiden.

Jag har också letat på nätet bland alla 1000-tals nästan likadana bågar. Mycket få kantiga modeller finns. Men hos ett portugisiskt företag hittade jag Bågarna! De är inte trist svarta eller gråa utan blåa med grön insida :) Jag tänkte att det må bära eller brista så jag beställde dem. 49 € vågade jag satsa på bågarna men glasen måste jag nog prova ut på närmare håll. Vis av skadan när jag en gång tidigare chansade och beställde på nätet och blev vindögd när jag försökte använda dem.

Utrustad med nya bågarna styrde vi kosan till Instrumentarium i Jakobstad för att beställa två par glasögon till gubben och glasen till mina bågar. Men si mina glas skulle ha kostat skjortan eftersom jag inte skulle köpa bågar samtidigt. Vi tackade för oss, gick hem och ringde till Specsavers i Kokkola där det gick sååå bra att få glas till egna bågar, dessutom ett par på köpet som faktiskt också är kantiga. Också gubbens andra par kom på köpet.

God Jul

 

önskar jag er alla! Det var en fröjd att planera och tillverka årets julkort. Valet av motiv var inte svårt eftersom jag en längre tid fördjupat mig i Zacharias Topelius författarskap. Nykarleby ligger mig varmt om hjärtat då vårt sommartorp i Kantlax, Munsala, hör till Nykarleby. Därför blev Nykarlebystjärnan ett självklart motiv i år. Men klart att jag ville ha med också Jakobstadssymbolerna Tro, Hopp och Kärlek.

Som så många gånger de senaste åren stressar jag inte inför julen i år heller. Jag kan märkligt nog känna en viss saknad när jag tänker på stressen förr med städning, bak, matlagning, pynt och julklappsinslagning. Men det blir en God Jul i alla fall!

Vintersväng

 

Voi arma va di spelar bra! Hade just nöjet att lyssna på ALO, Anders Lindhs Orkesters repetition hemma hos oss. Bådar bra för deras "keikka" Vintersväng på Svenska Gården fredag 19.1. 2018 kl 19.00 - 21.30 Boka in det redan nu och kom och lyssna!

6.12.2017

 

Högtidlig dag, Finland 100 år!

Vi inväntar gästerna till kvällens middag och bal på slottet (i TV).

Va bra!

...Just precis vad jag behövde höra!

Jag tittade just på Efter Nio i TV. Intressant intervju med en tjej som gjort sig av med en massa onödiga grejor.

Mitt försök till minimalism har pågått i många år. Jag har väl aldrig varit någon samlare men mitt jobb har gjort att jag behövt mycket material och tillbehör. Det är så jag ryser när jag tänker på hur det var att inför varje läsår planera nya kurser, lägga tid på att lära sig själv nya tekniker, tillverka åskådningsmaterial samt inhandla material för undervisningen (som sällan bekostades av arbetsgivaren).

Den första större röjningen inträffade vid flytten från egnahemshus till lägenhet för ca 15 år sedan. Följande röjning vid skilsmässan ett par år senare. Så blev det flytt till Sverige med alltför mycket grejor i bagaget som jag inte kunde skiljas från. Det som verkligen tog på krafterna var när bohaget efter svärmor och mamma skulle sorteras. Vid återflytten till Jakobstad gjordes en ordentlig röjning men likväl blev flyttlasset för stort. Det som väl är mitt problem när det gäller bostäder är att jag är lite för kinkig med inredningen och lyssnar mycket till känslan i bostaden och vilka färger och möbler bostaden vill ha. Sådant kan man inte alltid känna innan man börjar möblera. Men hjälp av Missionstugan löste gubben och jag problemen ganska lätt. Detta med att försöka sälja prylar har jag aldrig behärskat men ge bort till välgörande ändamål går desto lättare.

Under de snart två år som gått sedan flytten till Jakobstad har vårt hem varit hyggligt minimalistiskt utom i en centralgarderob (och naturligtvis i mitt eget arbetsrum som det aldrig kommer att bli någon ordning i). Det som jag  irriterat mig fruktansvärt på i centralgarderoben är tre hattar som ensamma lagt beslag på en hel hylla. Hattarna har bara inte gått att skiljas från. De är ju förenade med så många minnen. En brukade jag alltid använda i julkyrkan förr i världen (mamma och dottern klädde sig också i hatt). En tillverkade jag speciellt till dotterns bröllop och använde endast en gång (men den var ju så fin) och den tredje hade jag tovat och passade så bra med en cape som jag gjorde för 20 år sedan men numera aldrig använder.

Men nu åkte hattarna! Det är ju så enkelt sa tjejen i TV: fotografera och minnena finns kvar! En sten föll från mitt hjärta, och en tom hylla i garderoben uppenbarade sig.

 

 

Pappas tavlor

Jeppis Jazz Festival

 
Idag drar Jeppis Jazz Festival igång med många sorters jazzmusik på olika ställen i stan. Hela programmet hittar du här!
 
Anders Lindhs Orkester kan ni se och höra på Svenska Gården fredagen den 13 oktober kl 19.00. Kom och jubla! Läs mer här.
 
Välkomna att skingra höstrusket med en stunds svängig jazzmusik!
 

"Vem har sagt att något ska vara lätt"

 

Vad har vi riktigt för oss här på Solbacken? (Det officiella namnet i fastighetsregistret) Jo, för att tomten ska kunna göra skäl för namnet ville vi få bort den stora pilen som skuggar för mycket under de få dagar det varit sol i sommar.
I vintras var det problem med att ytterdörren till torpet ibland inte gick att öppna utan ishackande utanför. Och under snösmältningen blev infarten lervälling där flera fastnade med bilen. Första hjälpen var att köra dit grus. Nu måste vi försöka sänka marken framför trappan så vi inte riskerar bli instängda efter snöoväder. Lite spännande att gräva då berget ligger så högt på många ställen. Blir nog fråga om att dra dräneringsrör och -brunn.
Också de stora pilarna och tujorna bakom huset måste bort. Pilar och tujor är förtjusande som små men som stora hotar de vattenledningar, elledningar och husväggar.
För att riktigt kunna njuta av solen som vi hoppas på de kommande somrarna ska vi också bygga ett trädäck.
Men ett problem som vi inte räknat med dök upp. När vi i höst började hålla fönster och dörrar stängda kände vi en konstig lukt i poolhuset. Efter fuktmätning konstaterades det att väggen och golvet i duschrummet innehöll alltför mycket fukt. Så i vinter blir det att riva golv-och väggmaterial både i duschutrymmet och de två rummen. Inte så roligt då vi just installerat både tvättmaskin och varmvattenberedare.
Men vi försöker tänka som vår goda vän Martin brukar säga: Vem har sagt att något ska vara lätt!

 

Sommarsysselsättning

I stället för att bara sola och simma och ta det lugnt nu när sommaren äntligen visar sig från sin bättre sida, har jag ett projekt som bara måste utföras. 

Det tvåhundraåriga torpet, som vid första anblicken såg så välhållet ut, har så eländiga fönster. De har faktiskt renoverats på 90- talet, men det man gjorde då var att ersätta ytterfönstren med moderna monster med påspikade spröjs och fästade med två skruvar i ruttna bågar. Innerfönstren målades på plats, ruttna delar reparerades med silicon och latexfärg och spikades igen och tätades med mera silicon. Som tur är så lämnades ett innerfönster ospikat som går att öppna. Jag gissar att fönsterrenoveringen var ett riktigt lågbudgetprojekt och man överlämnade åt kommande ägare att göra fönsterrenovering på riktigt.

Tyvärr får inte fönstren del av någon högbudget, nu heller. Ingen snickare verkar vilja åta sig att göra nya fönster "på riktigt". Det som någon kan tänka sig är att göra riktiga spröjsfönster till utsidan men spröjslösa till insidan till hutlösa priser. De blåsta, gamla glasen skulle slängas på sophögen :(

Följden är att jag ska ge fönstren konstgjord andning i form av spackling och målning samt skrapning av gammal silicon och färgkludd. Blir så lessen över att man inte ens bemödat sig om att måla prydligt utan måste kurva långt in på fönstren med penseldragen.

Går nog bra då jag får ta mig en tur i poolen mellan varven :)

Tänk...

 

att man är så gammal att man använt ett sådant skåp! Till vänster finns hyllan för slaskhinken och till höger låda för ved. Överst utrymme för tvättfatet och tvålen. Fram till 1957 fanns ett sådant skåp i mitt barndomshem. Nu är gubben och jag lyckliga ägare till ett liknande skåp. 

När vi städade i fähuset, uthuset som hör till vårt nyförvärvade torp, hittade vi skåpet under en massa bråte.

Skåpet är i förvånandsvärt bra skick och passar ypperligt på farstukvisten. Egentligen borde dess plats vara i storstugan men så pass modern är vi att vi skaffade en ny köksinredning. Men det är roligt att ta tillvara det som finns kvar av gammal inredning, tänka på de människor som bott i torpet tidigare och dessutom uppliva gamla minnen!

Inget ont som inte har något gott med sig

... brukar jag ofta tänka. T.o.m. nu, då jag just repat mig någorlunda efter världens spysjuka är jag lite tacksam över att få uppleva total frånvaro av matlust. Det var också lite positivt att få strunta i hela omvärlden, stressen med husrenoveringen och bara hänge sig åt sängen, och toan. Allt annat var oväsentligt, inte ens barnbarnen som skulle ha kommit på besök orkade jag tänka på. Blev så dålig att jag var tvungen att uppsöka akuten. Tacksam att jag kom mig iväg och inte spjärnade emot för mycket. Tacksam för det trevliga bemötandet och snabba hjälpen jag fick på akuten. Därefter skönt att kunna sova gott en hel natt igen hemma.

Känns som att nu får jag ännu en gång hjälp med att äta lite mera balanserat. Jag har en tendens att äta för mycket när jag är stressad. Antagligen undermedvetet för att jag ska orka. Ändå vet jag att jag orkar bättre med mindre och lite lättare mat. Jag tror att Vår Herre ger bönesvar på de mest oväntade sätt!

Hittad!

Kommunvalskandidaten som ska få min röst är nu hittad genom testen på Vasabladet och YLE. Vasabladets test gav inte så mycket men YLEs var mera belysande. Men tillsammans ger de en bra bild av vad kandidaterna tycker.

Ifall du är osäker på vem du ska rösta på så gör testen!

 

https://vaalikone.yle.fi/kommunalval2017

http://valtest.vasabladet.fi/

 

Kommunalvaltider

Jag kan inte bestämma mig för vem jag ska rösta på. Rösta vill jag.

Har försökt lusläsa partiernas program och kandidaternas egna formuleringar. Jag är så besviken över att inte kandidaterna lägger manken till och formulerar sig lite tydligare om vad de tycker och tänker. Många använder sig av uttrycket "bred front" eller "jobba brett". Detta uppfattar jag som att kandidaterna inte kommer att engagera sig speciellt i någon fråga utan vara en snäll ja-sägare.

Det verkar som om kommunerna tar tag i problem endast när de blir en tickande bomb. Borde inte vara så svårt att förutse åldringars behov eller nödvändigheten av barndagvård och skolor. Varför inte planera lite långsiktigt i ställer för att plötsligt stänga vårdavdelningar eller plötsligt stänga skolor???

Känns som om kommunerna numera inte kommer ihåg vad som är deras kärnuppgift. I svåra tider ska väl inte kommunerna plottra ut invånarnas slantar till höger och vänster. Om inte pengarna räcker till mer än till kärnverksamheten, får man väl dra in på resten!

Förflyttad till 60-talet

 

 

Jag svävar ut på dansgolvet i armarna på dansbanans stiligaste och bästa dansör. Med långa svepande steg, hans arm tätt kring min midja och hans haka nedtryckt i min pannlugg. Mina fötter nuddar knappt golvet: "Jag tror på kärleken, jag tror på dig. Jag tror på framtiden  som väntar på dig och mig". "Du är min käraste, den bästa som jag har, å jag ska älska dig i alla mina dar".

Känner mig förflyttad till 1960- talet till en dansbana i Österbotten. Till tonerna av Guns Rosor går det hur bra som helst. Blev förärad deras skiva härom dagen av barn och barnbarn. Jag hoppade över första låten och började lyssna och drömma mig bort med andra låten:"Ge en bukett med röda rosor " och alla de andra sköna låtarna på skivan. Till sist spelade jag den första biten: "Mors drömväv" och då var jag nere på  jorden igen bland en massa vävstolar. Också den perioden har jag numera lagt bakom mig. Numera lever jag mera realistiskt. Men jag har kommit till det stadiet när jag får göra nästan vad jag vill. Kanske ändå den här tiden är den bästa. Barnen som det går bra för här i livet. Barnbarn som busar och håller mig igång. Vänner som finns i närheten bara jag kommer mig för att höra av mig till dem. Pyssla med silver eller glas kan jag när jag vill och vila på soffan kan jag när jag vill. Jag tror t.om. att jag kan få gubben med ut på dans om jag vill. Men klassisk- och jazzmusik är nog det som jag oftast lyssnar på.

 

 

 

Jag är torpare jag ...

I går blev gubben och jag med torp och pool! Underlig kombination, men så är det.

En pool har vi saknat sedan vi flyttade från Sigtuna där vi blev bortskämda med att kunna plaska omkring i 28 gradigt vatten. Vi har umgåtts med tanken att bygga en poolgrej här hemma men det har känts alltför krångligt. Av en slump råkade vi se att ett gammalt torp från 1800- talet var till salu. I köpet ingick också ett växthus med inbyggd pool samt bastu, dusch och två små sovrum. Fullträff!

Torpet ligger lite avlägset, tycker vi. Ca 50 km söderut. Men vi får ju tänka att vi åker på semester till södern. Hade inte känts lika semesteraktigt om vi bara åkt till grannbyn.

I torpet ska det fixas ett och annat, likaså i poolhuset. Så är vi igång igen med renovering och inredning. Inte länge sedan senast. Men jag trivs med den sortens skapande. Vi kommer att koppla en värmepump till poolen så vi kan bada året runt om vi har råd att betala elkostnaderna.

Gamla blommiga kaffekoppar och spetsgardiner som jag bannlyst från vårt hem kommer nu till användning. Gläder mig såå över att få ta över en del välnötta gamla möbler som finns i huset samt gå på loppis och leta t.ex. virkade sängtäcken och korsstygnsbroderade dukar. Det blir en helt ny värld vi får tillgång till.

Testing testing

 

Jultomten kom med en kaffekvarn. Gubben och jag har provat oss fram till det optimala kaffet. Vi var båda eniga om att idag drack vi det godaste kaffet vi nånsin smakat!

Om man följde kaffekvarnens råd blev det bara blask eller som Gubben uttryckte det: Amerikanskt kaffe. Men vi halverade vattenmängden och fördubblade mängden bönor och ställde in apparaten på finaste malningen. Gott!

Bättre Nytt!

Ska avsluta året med att leva upp till uttrycket gammal gnällkärring. Så kan jag hoppas på att jag blir lite mindre gnällig  nästa år.

Det var fint att jag för en tid sedan fick utrett begreppet gnällig. Gnällig får man vara om det finns hopp om att problemen går att åtgärda. Onödigt att gnälla om det inte finns möjlighet att åtgärda missnöjet! Det var min nyfunna vän Maggi som hjälpte mig att utreda. Tack Maggi!

Alltså tar jag sats och häver ur mig lite missnöje än en gång angående nutidens textilkvaliteter.

Sorterade just en massa nytvättade strumpor och underkläder. Jag hade tvättat dem i 60 grader och konstaterade igen en gång att många av dessa plagg borde ha tvättats i 40 grader. Men skulle man följa de råden får man problem med både fotsvamp och annat småningom. Jo, det finns säkert både strumpor och trosor som kan tvättas i 60 grader men de är inte lätta och hitta i vanliga marketbutiker. Och när man är lagd åt det hållet att man inte gillar att springa i många butiker så tar man vad man råkar se nära livsmedelshyllorna.

Kom i samma veva att tänka på storleken på kläder nu för tiden. Jag har så länge jag kan minnas hållit mig till Nansos trikånattlinnen. De ser ungefär likadana ut nu som de gjorde på 80-talet förutom att storlekarna har ändrat. Jag har fortfarande i användning nattlinnen i storlek M från den tiden. Men jag har också alla storlekar däremellan upp till XXL. OCH ALLA ÄR DE LIKA STORA (på bredden)! Säg inte att de minsta storlekarna har töjt i användningen, så är det inte! Snarare har de krympt i tvätten.

Om detta har jag skrivit och klagat till Nanso. Tror ni jag fått något svar - näää! Men jag vet ju egentligen vad svaret är: Nu ska alla kläder vara så tajta, därför har storlekarna minskat. Därför kan jag ännu använda 80- talets kläder i mindre storlekar trots att jag inte direkt minskat.

Måste ännu tjafsa om Finlaysons lakan som var så tjocka och präktiga förr. Nu kan man enbart köpa tunt sladder som ser ut som trasor efter endast en natts användning. (Är inte aktivare på nätterna nu än på 80- talet). Har kvar flera 80- tals påslakan och underlakan och skulle klara mig så bra med dessa om jag inte skulle ha lust att byta färg och mönster ibland. Har tröttnat på de pastellfärgade gröna och blå och skulle vilja ha några klatschiga, färgglada i stället. Men de som jag hittar i butikerna är ju bara tunna trasor. Har skrivit och klagat till Finlayson men inget svar därifrån heller. Förstår så bra att tjocka stabila lakan blir så mycket dyrare att tillverka! Men vad då? Om man kan använda dem i 40 år, lätta att få släta utan mangling och en fröjd att krypa in under så skulle de vara värda priset!

Inte ens Marimekko har kvar sina fina kvaliteter både på tyg och kläder. Den nyinköpta tröjan i modal, lycocell och elastan hänger som en trasa på mig. Vet att nutidens mode ska sitta åt, därav det slippriga materialet, men när man inte gillar åtsittande så vill man ha stadigare bomullstrikå!

Nog klagat för denna gång! Det var bättre förr men trots det Gott Nytt År!